Frågor och svar

Här hittar du svaren på många av de vanligaste frågorna om logotyper och logotypdesign.
En del ställen tar kanske en tusenlapp för en logotyp, medan andra tar tiotusentals kronor. Hur kan det skilja så mycket i pris? Här är några faktorer som påverkar priset:
  • Hur bra arbetssätt följer designern eller byrån som gör jobbet? En del designer gör ett ordentligt jobb som innefattar en förstudie och kvalitetskontroller. Andra lägger minimalt eller ingen tid på detta, utan gör något som de tycker ser snyggt ut och nöjer sig med det.
  • Vilken utbildning och erfarenhet har designern? En ung oerfaren grafisk designer är förstås billigare i lönekostnad än en erfaren som jobbat i branschen länge. Men det visar sig även i slutresultatet.
  • Var finns byrån? Både geografisk placering och lokaler påverkar naturligtvis priset. En central fin lokal i en storstad kostar betydligt mer i drift än små byråer i mindre städer, eller t.o.m. frilansare utan fasta lokalkostnader. Här får man överväga om kostnaden för tillgängligheten är värd det högre priset.
  • Ett varningens finger. Jag har sett logotyper som helt uppenbart baserats på köpta mallar från bildbanker. Detta är oseriöst om designern inte är öppen med det. Risken är då stor att någon annan har en likadan logotyp.
  • Vilka garantier lämnar designbyrån? Även om en del skyltar med nöjd-kund-garanti, läs det finstilta. Många levererar tre eller fler förslag och så får kunden välja en att justera. Men ärligt – hur mycket tid och kärlek har dessa massproducerade alster fått, och hur har de kvalitetskontrollerats mot marknaden? En tusenlapp ger inte mycket tid hur man än vrider och vänder på det.
  • Sist men inte minst: Kolla på de referenser som finns. Kvaliteten på utförda jobb varierar kraftigt. Den gamla klyschan ”man får det man betalar för” har en hel del sanning bakom sig.

För trycksaker bör logotypen vara i så kallat vektoriserat format, eller vektorgrafik. Det betyder att logotypen inte är uppbyggd med bildpunkter eller pixlar (som fotografier) utan med banor. Det gör att samma logotypfil kan förstoras till en stor fasadskylt eller förminskas till att tryckas på en penna utan att kvaliteten påverkas.

Filformat som stöder vektorer och som är lämpade för trycksaker

  • EPS, det vanligaste formatet som tryckerier ber om.
  • PDF

Det är lämpligt att tryckerierna får ovanstående format med Pantone-färger. Då kan de jämföra tryckresultatet mot standardiserade färgkartor, så att du säkert får rätt färgton.

Filformat för webben och Office-programmen (Word och Powerpoint)

  • PNG, ett mycket bra format som dessutom stöder transparent bakgrund.
  • JPEG, mindre filstorlek än PNG men stöder inte transparent bakgrund.
  • SVG (ett vektorformat som blir allt vanligare på webben)

Trycksaker använder CMYK-färger eller Pantone-färger. Även om man trycker digitalt i CMYK så är det bra att den digitala filen har Pantone-färger t.ex. logotypen. Det är bättre att tryckeriet sköter konverteringen från Pantone till CMYK eftersom de vet vilka ICC-färgprofiler deras maskiner är inställda efter. CMYK-färger kan tyvärr skilja sig i färgton mellan olika tryckerier. Pantone-färger kan även vara klarare än vad CMYK-färger klarar av, och även vara specialfärger som silver och guld.

På webben används RGB-färger (Röd, Grön och Blå). RGB är en större färgrymd än CMYK och kan visa klarare och starkare färger än vad CMYK-färgrymden klarar. Detta beror helt enkelt på att de är fundamentalt olika. RGB-färger används på bildskärmar där färgen förstärks med belysning. Mängden färg räknas från 0 till 255. En RGB-färg med 255,0,0 är således klarröd medan en 255,255,255 (alla färger på max) är vit eftersom färgen även är belysningen. Man ”adderar färgat ljus” från noll (som är svart). Därför kallas RGB-färg för additiv färgblandning.

HTML-färger eller webbfärger anges med ett hexadecimalt värde, till exempel #000000. Detta är bara ett annat sätt att ange ett RGB-värde.

CMYK-färg är egentligen motsatsen till RGB-färg. Den är subtraktiv. De fyra tryckfärgerna i CMYK är Cyan, Magenta, Yellow och Key-color (Svart). Eftersom CMYK-färgerna trycks på vitt papper (normalt sett) så blir värdena 0,0,0,0 helt vitt. Avsaknad av färg. Genom att blanda de fyra CMYK-färgerna i små punkter när man trycker, så kan man återskapa väldigt många färgnyanser.

För att logotypen ska kunna tryckas på stora ytor behöver den vara i så kallad vektorgrafik. Om logotypen är uppbyggd av bildpunkter (t.ex. JPEG-format) så kommer varje bildpunkt förstoras vilket ger ett suddigt och undermåligt resultat. Vektorgrafik stöds av filformaten EPS, AI och PDF.

PMS står för Pantone Matching System. Idag används huvudsakligen Pantone+ men det gamla namnet PMS hänger ändå kvar i branschen. Pantone-färger är standardiserade färger som kan anges i grafiska program som Adobe Illustrator och Adobe Indesign. Eftersom byråer och tryckerier har tillgång till Pantone-färgkartor så är det ett bra sätt att försäkra sig om att man får rätt färg i trycket. Det finns till och med specifika färgkartor för bestruket (blankt) och obestruket (matt) papper, beroende på vad ens trycksak ska bestå av.

Fyrfärgstryck är samma sak som CMYK-färg. Det är de fyra tryckfärgerna Cyan, Magenta, Gul (Yellow) och Svart (Key color). Med de fyra tryckfärgerna kan man får fram alla de färgnyanser som man ser i dagstidningar och broschyrer. Det åstadkoms genom att de fyra färgerna blandas i ett mycket litet punktmönster, vanligtvis 300 punkter per tum (300 dpi, dots per inch). Detta punktmönster kallas även för ”raster”.

Offset-tryck har många år på nacken. Det är en teknik där man överför färgen/bläcket från en plåt till en gummiskiva som sedan rullar färgen på pappret. Varje färg behöver en egen plåt och i början på tryckprocessen så blir det alltid lite uppvärmnings-spill.

Digitaltryck använder istället färgtrummor, elektrisk laddning och hetta för att fästa färgen på pappret. Det behövs inte några kostsamma plåtar.

Vad är det som avgör vad man bör använda för tryckteknik? Huvudsakligen beror svaret på volymen av det som ska tryckas. Dagstidningar som har en mycket stor volym är billigare att trycka i offset, även om själva plåten kostar mycket.

För de flesta som ska trycka visitkort och broschyrer i relativt små upplagor så är digitaltryck det självklara valet.

De bästa formaten för logotyper på webben är PNG och SVG.

PNG-formatet har en bra kombination av hög kvalitet, stöd för transparens och liten filstorlek (vilket innebär snabba laddningstider). SVG är ett vektorformat som blir alltmer använt på webben, men kan ställa till det för de som har riktigt gamla datorer och webbläsare. Fördelen med vektorgrafik är att man kan ändra storleken på logotypen fritt, med bibehållen maximal kvalitet. Detta är en stor fördel eftersom en del har mycket högupplösta skärmar (smartphones) och andra mer lågupplösta (äldre laptops och datorskärmar).

Logotypen måste sparas i ett format som stöder transparens. På webben är detta PNG eller SVG (det senare för vektorgrafik). JPEG som är ett vanligt format, stöder inte transparens. Det resulterar i att logotypen alltid ligger på ett vitt block. Om logotypen ligger mot en tonad bakgrund så blir det inte snyggt. Se till att använda PNG i första hand, eller SVG om du inte är så mån om de som surfar med gamla datorer och webbläsare.

I trycksaker stöds transparens i de vanliga tryckformaten EPS och PDF. Se bara till att transparens är förkryssat när du sparar filen.

Nej. Det finns inga direkta regler här. Logotypen kan i princip vara en grafisk symbol utan text. Många väljer till exempel att inte ha med AB på logotypen, såvida den inte är en viktig del av logotypen i form av en förkortning som SBAB eller LKAB. En del företag har staden där det är verksamt, med i företagsnamnet (Bolaget i Stockholm). Ibland kan det vara en fördel att ha med stadsnamnet även i logotypen, men det kan då ha en underordnad plats, i liten stil under huvudnamnet.